Vi har träffat sjöstadsbon och KTH-professorn Per Kågeson för att prata energi- och miljöfrågor i Hammarby Sjöstad. Är det rätt att investera i bergvärme, solceller och laddstolpar?

SJÖSTADSBON Per Kågeson är professor i miljösystemanalys, ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin och forskar i energi- och miljöfrågor. När Sjöstan planerades under 90-talet var Per Kågeson med i arbetet och företrädde Gröna bilister i delar som handlade om kollektivtrafik och cykeltrafik.

– Då fanns det långtgående planer på att det skulle vara bilpoolsbilar i Sjöstan och bara ett fåtal privatbilar. Men det visade sig att många ville ha egen bil och det ledde efter en tid till att garage anlades under nästan alla nya fastigheter.

Hammarby Sjöstad utformades för att uppmuntra hållbara transporter, med god kollektivtrafik och bra cykelvägar.

– I Sjöstan har vi goda förutsättningar för hållbara transporter med korta gång- och cykelsträckor, och för längre resor finns bussar, tvärbanan och den kommande tunnelbanan, säger Per. Jag tycker också att cykelinfrastrukturen är väl utbyggd, men retar mig på att det överallt finns höga kanter som ska hindra bilar, utan att det gör det, men som gör cykelfärden lite mer riskabel och obekväm. 

Miljö- och hållbarhetsarbetet i Hammarby Sjöstad ska vara en förebild för andra städer och stadsdelar genom Hammarbymodellen och andra innovativa energilösningar.

– Sjöstaden är en välplanerad och trevlig stadsdel, men fastigheterna konsumerar mycket  energi per kvadratmeter. De flesta är inte bättre än genomsnittet för byggnader från samma tidsperiod. En viktig åtgärd för att förbättra situationen är att investera i återvinning av värme i frånluftskanalerna, något som en del bostadsrättsföreningar redan gjort. 

Engagemanget från sjöstadsbor i klimatarbetet är stort, där energieffektivisering i bostadsrättsföreningar, utbredd källsortering och återbruk är några exempel.

– Det betyder så klart en hel del, men mindre än man tror, säger Per. En del slänger saker i soporna som egentligen ska gå till återvinning. Det är en minoritet som gör det, men det förekommer. Antingen för att man inte bryr sig eller för att man inte förstår. I övrigt är det vår konsumtion som spelar roll. Det finns ett stort engagemang för klimatfrågor bland sjöstadsbor och många röstar på partier som vill att klimatomställningen ska gå snabbare framåt. Samtidigt åker de som har resurser mer utomlands, de har större bilar och konsumerar mer. 

Hammarby Sjöstad har flest laddningsplatser för elbilar per invånare i hela Sverige och bostadsrättsföreningarna fortsätter att bygga ut med fler platser. 

– Det är väldigt positivt, säger Per. De boende kommer inte att välja elbilar så länge det saknas möjligheter att ladda där bilen vanligen står parkerad. Och elektrifieringen av vägtrafiken är nödvändig om vi ska kunna få ner utsläppen av koldioxid. Inte ens ett skogrikt land som Sverige kan försörja sin fordonsflotta med biodrivmedel, och bioenergin behövs bättre inom användningsområden som är svåra eller omöjliga att elektrifiera.

Bergvärmepumpar är mycket effektiva, men de kräver mer el när det är riktigt kallt.

– Det bidrar till ökad efterfrågan på el under de perioder då det är svårast att klara den svenska elförsörjningen, särskilt under dagar med lite vind. Därför är det viktigt att fastigheter som väljer alternativet med bergvärmepumpar samtidigt investerar i stora batterier i vilka de kan lagra el från blåsiga dygn (med lågt elpris) till dagar med låg produktion i vindkraftverken och höga elpriser. En fördel mer värmepumparna är att de kan användas för kylning på sommaren, vilket kan komma att behövas när klimatet blir varmare.

Många av Sjöstans bostadsrättsföreningar investerar i solceller på taken för att sänka energikostnaden och bidra till en bättre miljö, men är det verkligen en kostnadseffektiv investering?

– Solkraften har mycket sämre förutsättningar i Sverige än vindkraften. Varje kvadratmeter tar emot ungefär hälften så mycket sol per år som i Nordafrika och det allra mesta under sommarhalvåret då vi konsumerar mindre el än under den mörka årstiden. Kostnaden för solceller har sjunkit mycket under senare år, men med mycket solkraft uppstår överskott under soliga dagar vilket sänker priset på el och minskar lönsamheten. Det som ändå gör investeringar i solpaneler intressanta är statliga bidrag och att man slipper elskatten (54,88 öre/kWh inkl. moms) och den rörliga delen av nätavgifterna. Men läget kommer med stor sannolikhet att förändras. Nätbolagen har börjat ändra sina taxor i riktning mot högre fasta avgifter som baseras på kundens högsta uttag av effekt. Och den mycket höga svenska elskatten ifrågasätts allt oftare, eftersom den försvårar elektrifieringen av vägtrafiken och minskar incitamenten att investera i batterier för tillfällig lagring av el.

Per Kågeson är debattör, författare och forskare inom energi och miljö. Han har bland annat varit ledamot av Energikommissionen, ledande företrädare för kärnkraftmotståndet och huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik, Miljöräkenskapsutredningen, och EG-konsekvensutredningen Miljö. Han har varit ordförande i Sveriges Författarförbund, i European Federation for Transport and Environment och vice ordförande i Naturskyddsföreningen. Det var också Per Kågeson som kom på idén med de mötesfria 2+1-vägarna som räddat 1 000-tals liv.

Källa: Lokaltidningen Hammarby Sjöstad