Hammarby Sjöstad har internationellt beskrivits som en förebild för hållbar stadsutveckling. Nu vill ElectriCITY Innovation sprida nästa steg – men för att nå public services nyhetsvärdering krävs både tydligt allmänintresse och en mänsklig vinkel.

När Hammarby Sjöstad planerades under 1990-talet var visionen lika djärv som tydlig. Resultatet blev Hammarbymodellen, där energi, vatten, avfall och transporter kopplades samman i ett kretslopp. Sedan dess har stadsdelen blivit ett återkommande stopp för internationella journalister och delegationer. Amerikanska Smithsonian Magazine beskrev nyligen Hammarby Sjöstad som en stadsdel som visserligen missade sina första, skyhöga miljömål, men som istället för att ge upp tog nya tag. Just den vändningen är för Jörgen Lööf, vd för ElectriCITY Innovation, kärnan i Sjöstadens moderna framgång. När de tekniska systemen visade sig vara för komplexa för vanliga BRF-styrelser att hantera, krävdes ett organiserat medborgarengagemang för att föra visionen vidare.

– Allan Larsson, tidigare finansminister och medarbetare till Olof Palme, skrev en artikel i Sjöstadens lokaltidning om att energifrågorna inte verkade stämma och lyfte frågan om man inte borde träffas och prata om det. Det började alltså med ett köksbordsinitiativ som några år senare utvecklades av Sjöstadsföreningen till ElectriCITY, säger vd:n Jörgen Lööf.

Organisationen beskriver i dag Hammarby Sjöstad som en levande testbädd, där bostadsrättsföreningar, forskare och företag samarbetar. Det är genom energikartläggningar och gemensamma upphandlingar som ett 60-tal bostadsrättsföreningar arbetat med att minska energianvändningen i sina fastigheter. Enligt Jörgen Lööf har föreningarna tillsammans investerat nära 300 miljoner kronor i ny energiutrustning.

– Många av våra bostadsrättsföreningar har gjort en energiklassresa och sparat upp till 70 procent på sina energikostnader. Vi pratar om 1,5-2 miljoner kronor om året för en enskild förening, säger han.

För ElectriCITY har energin blivit en ekonomisk motor. När föreningarna sparar pengar skapas utrymme för andra hållbarhetsprojekt, såsom laddinfrastruktur, skolprojekt och cirkulär konsumtion. Nu vill organisationen sprida sina erfarenheter till fler stadsdelar.

– Vi har varit lite tystlåtna medvetet för att kunna utveckla de här modellerna i lugn och ro. Det är väldigt mycket teknik och det har varit tidskrävande. Men nu har vi kommit till ett läge där vi kan dela med oss och försöka få igång det här i större skala, berättar Jörgen Lööf.

Samtidigt menar han att intresset från svensk public service har varit begränsat.

– Det har varit ganska tyst. Däremot får vi mer och mer publicitet internationellt, säger han.

Bilden är dock mer komplicerad än enbart utebliven rapportering. Hos P4 Stockholm, som bevakar hela Stockholms län med 26 kommuner och 2,5 miljoner invånare, är konkurrensen om nyhetsutrymmet hård. Kanalchefen Alisa Bosnic betonar att redaktionen saknar specialiserade miljöreportrar och måste välja frågor utifrån ett brett allmänintresse.

– Det pågår ständigt framgångsrika projekt runt om i länet, men för att vi ska prioritera det i nyhetsflödet krävs det att initiativet har en större räckvidd och lämnar tydliga spår efter sig, säger Alisa Bosnic.

Kanalchefen menar att det ofta krävs ett mänskligt ansikte för att ett sådant ämne ska bli journalistiskt starkt. Ett tekniskt projekt eller ett pressmeddelande om hållbarhet räcker sällan för radiomediet.

– Vi jobbar väldigt mycket utifrån berörande, det vill säga utifrån människor. Att det finns en människa som har fått nytta av det här, exempelvis ”Kalle, 58, har nu fått ner sin elräkning tack vare någon innovation.”, säger Alisa Bosnic.

Där finns kanske nyckeln till varför Sjöstadens klimatarbete hamnar i svensk medieskugga. Det handlar inte om en akut händelse, en konflikt eller ett trafikstopp som kan rapporteras samma dag. Det handlar om möten i bostadsrättsföreningar, digital styrning av energisystem och långsamma förändringar i hur fastigheter sköts. För Jörgen Lööf är det ändå just sådana processer som behöver bli synliga om fler stadsdelar ska kunna göra samma resa.

– Starta med energifrågor, för där finns det hur mycket pengar som helst att spara. Om man kan få fastighetsägare att spara pengar, då blir energin ett smörjmedel för transport, textil eller livsmedel, säger han.

Hammarby Sjöstad har alltså inte bara en historia som hållbar förebild. Den har också blivit ett exempel på hållbarhetens nästa utmaning: hur tekniska lösningar, lokalt engagemang och ekonomiska incitament ska göras begripliga för en bredare allmänhet.

Text: Zhanna Zozulyak, lokaltidningen Hammarby Sjöstad

Foto: Lennart Backlund